Åsa Kruses "Det nya livet som pensionär" (Natur & Kultur, 2026) är en varm bok om övergången till pensionärstillvaron. Kruse skriver med en psykologisk förankring som genomsyrar varje kapitel, som är fylld av praktisk klokskap och respekt för existentiella frågor.
Hon integrerar forskning, klinisk erfarenhet och vardagsnära berättelser på ett sätt som gör texten paradoxalt tillgänglig och djupt reflekterande.
Alltså jag är imponerad över den till synes lätta enkelheten i boken, som ändå är mycket integrativ, med psykologiska teorier, samhälleliga perspektiv och personliga erfarenheter som vävs ihop utan att skriva på näsan och utan att drunkna i komplicerade teorier - men som ändå tickar på i bakgrunden som t ex Homburger Eriksons integrativa livsspans-sperspektiv.
Det är avspänd läsning som ibland kan vara lite skåpmat, men ändå så skarpsynt! Kul.