Dec, 2023

In English below

En reflekterande snabbrecension av Joseph LeDoux: “The Four Realms of Existence: A New Theory of Being Human” publicerad 2023 av Harvard University Press.

Joseph LeDoux är världsledande neurovetenskaplig forskare inom minneslagring och ett neuralt evolutions- och överlevnadsperspektiv (”survival circuits”) med betoning på emotionspsykologi såsom rädslor och undvikanden. Han är bosatt och verksam i New York och har skrivit en stor mängd ofta citerade vetenskapliga artiklar. Han har dessutom skrivit en rad inflytelserika populärvetenskapliga böcker – varav flera är recenserade här på denna site – skrolla! – eller klicka på denna länk: - Ångest och rädsla | op-konsult.se

LeDoux förespråkar en kognitiv neurovetenskap som inkluderar social kulturgemenskap med biologiska och neurala överlevnadsmekanismer. Hans modell är ett sammanflätande av four realms:

Biologisk sfär Denna sfär omfattar de grundläggande livsprocesserna som kännetecknar alla levande varelser. Det inkluderar processer som metabolism (ämnesomsättning), reproduktion och genetisk överföring. Biologin studerar hur dessa processer fungerar i allt från enkla encelliga organismer till komplexa flercelliga organismer som människor.
Neurobiologisk sfär Denna sfär fokuserar på nervsystemet och dess roll i att reglera kroppens funktioner och beteenden. Det innefattar studiet av hur nervceller (neuroner) kommunicerar med varandra, hur de bildar nätverk och hur dessa nätverk påverkar allt från grundläggande kroppsfunktioner till komplexa beteenden och kognitiva processer. En del av dessa processer är mycket snabba och vi diskuterar processer som ibland är kortare än 50 ms.
Kognitiv sfär Denna sfär handlar om de mentala processerna som ligger bakom tänkande, lärande, minne, uppmärksamhet, perception, språk och problemlösning. Kognitionen innefattar de interna processerna som gör det möjligt för oss att bearbeta information, bilda kunskap, förstå vår omvärld.
Medveten sfär Denna sfär är relaterad till medvetandet, det vill säga vår subjektiva upplevelse av världen och oss själva. Det inkluderar vår förmåga att vara medvetna om våra tankar, känslor (arousal), minnen och upplevelser och utifrån våra tidigare minnen och erfarenheter interagera med den och skapa nya förutsättningar med nya prospektiva minnen.

Det evolutionära perspektivet är inte alltid framträdande i andra teorier om medvetande och kognition, och givet sitt knappologiska och metodologiska ’well-digging-paradigm’, är de dessutom ofta fokuserande på isolerade aspekter såsom biologi, psykologi eller medvetande tagna var för sig.

I The Four Realm-modellen försöker LeDoux att fläta ihop dessa samexisterande sfärer för att ge en mer dynamisk förståelse av människan och hennes existens. Han betonar just hur de sfärerna är ömsesidigt beroende. Detta utmanar andra mer traditionella, hierarkiska synsätt där till exempel biologiska processer har setts som mer ”basic” och andra aspekter mer som överbyggnader – här levererar han också kritik mot Paul MacLean och teorin ”the Triune Brain” och andra motsvarande idéer om ”reptilhjärnan” – som att dessa ”äldre” delar av hjärnan har varit isolerade utvecklingsstadier och som en del av ett impulsivt fortgående primitivt beteende, som i populärpsykologin fortfarande låter förklara asociala handlingar, men som i verkligheten har utvecklats dynamiskt och integrerats med det övriga tillkommande humana neurala nätverksbygget. Inte ens reptilerna själva har i dagsläget en motsvarande ”reptilhjärna” sett ur ett evolutionärt perspektiv på X antal miljoner år….

Men framför allt är han kritisk till idén att reducera människan till hennes beteende och där högre psykologiska processer enbart förklaras i termer av neurobiologiska eller biologiska processer. I stället betonar LeDoux de symbiotiska interaktionerna mellan nivåerna.

Människan är en exekutiv varelse som med sin planerande hjärna har ett tänkande som förutsäger (predicerar) framtiden med hjälp av föreställningar, språk och målbilder. En organism som agerar och organiserar livet genom att predicera ungefär vart den är på väg. Att leva i ett pragmatiskt omedvetet nu-flöde är visserligen flexibelt, men också förödande om vi inte kan justera mot erfarenheter och medvetet planerande tillskapa nya adaptiva levnadsbetingelser. Om vi inte justerar mot förändringar, som i trafiken, eller att försöka förstå vad någon säger, även immunologiskt på några millisekunder inom den biologiska sfären, så minskar förmågan till överlevnad. Eller hur hjärnan möter plötsliga förluster genom att neurobiologiskt och kognitivt uppdatera sina episodiska minnen. Ibland är det krisartat svårt att predicera, som vid chocktillstånd vid plötslig död vid olyckor, men att möta nya situationer med en förförståelse av vad som komma skall (prediktion) underlättar för systemet att överleva.

LeDoux utmanar traditionella psykologiska och filosofiska begrepp som 'själv' och 'personlighet'. Vad är det att vara människa? Allt liv, inklusive mänskligt medvetande, är fysiskt och allt levande har en biologisk existens. Det finns ingen dualistisk sfär med en själ eller psyke som styr över en avskild kropp, utan vår existens förklaras genom de fyra sammanflätade existensområdena. Medvetandet och hjärnans funktioner är integrerade med kroppens alla andra funktioner.

Dessa sammanflätande livsprocesser och sfärer formar vår existens som människor, detta från de grundläggande biologiska till de mest komplexa fenomenologiska aspekter av medvetande och självmedvetenhet. LeDoux drar en gräns mellan det levande och kemiska processer, där olika informationsmatematiska teoretiker har utvecklat så kallade ”pan-psykiska” modeller som att även materia skulle ha primitiva former av ”medvetande”. Det handlar i stället om liv – det levande – själva rörelsen. Kanske kan man kalla rörelsen en ”vilja till liv”, men kanske mer som en överlevnadsreflex…. (jämför också min recension av Gyorgy Buzsáki här på denna site). Men det är inget mystiskt med det levande. Inte magiskt heller. Sannolikt inte heller deterministiskt i dess mest fyrkantiga bemärkelse – LeDoux är dock försiktig när han diskuterar determinism – och tror inte på något förbestämd öde i en moralisk metafysisk bemärkelse. Och avslutningsvis diskuterar han mycket kort och kritiskt även artificiell intelligens och maskininlärning, som ju är en form av prediktionsmaskiner – men dock ännu inte på långt när lika den mänskliga prediktionsförmågan.

Man kan inte säga att LeDoux’s bok är en kioskvältare. Stundtals rätt svårtillgänglig. Men ömsom också fantastisk där han inte drar sig att repetera skåpmat för att därefter omgående sätta in dessa i sitt komplexa sammanhang. Teorin om fyra sfärer verkar kanske inte i förstone så himla sofistikerad – vem-som-helst kan väl tyckas tänka ut detta… 😊 – men, det LeDoux faktiskt gör, är att han sätter in modellen i ett vetenskapligt kunskapsperspektiv, smockar på med fakta och empirisk forskning – så modellen är inget löst slumpmässigt hitte-på som kan käftas på en pub, utan är tvärtom, en framväxt kunskapsmylla som kräver ordentlig eftertanke.

Boken är omfattande komplex. Den kräver en påläst läsare. Men en verkligen intresserad lekman kan själv sortera och välja det som är relevant. Och givet en egen sorteringsförmåga kan boken till och med bli rätt lättläst. Så räds inte komplexiteten! Och som från forskare till forskare och andra kollegiala experter vänder sig LeDoux slutligen med ett antal väl levererade nya frågeställningar – läs dem, jag tänker inte sortera ut dem, det här är ingen lathund för soffliggare: forskning är ett krävande hantverk.

Allt kokar slutligen ner till en fråga om ansvar. Att vara människa. Och att människan, med vår medvetenhet och våra exekutiva förmågor, att vi kan planera, genomföra framtidsprojekt, och att vi har prospektiva minnen där det vi förutsätter oss också verkligen ska hända, att något vi längtar till, eller att bygga maskiner, att bota sjukdomar, att gå på puben, eller bara att äta gott och njuta av livet.

Att människan utvecklas i den kraft vi gjort, är med förmågan att samarbeta och samla erfarenhet och reflektera över oss själva och vår existens. Det är inte konkurrens och utslagning som för mänskligheten framåt, utan samverkan. Detta sammanflätar oss inte bara biologiskt, utan också socialt och kulturellt, i våra framtidsskapande livsberättelser, vilket också gör att vi också upplever en personlig identitet i ljuset av allt som vi dagligen möter, med alla förväntningar och prediktionsfel, som när saker inte går som planerat, som då vi måste justera, räta ut misstag, anpassa mot allt, som från att det kliar, till matsmältningsproblem, till tungans rörelser, till alla felsteg och missräkningar, till felslut och sjukdomar och ensamheter och längtan och lycka och kärlek och sorg. Vi är vår kropp och vi är våra upplevelser och framtidsplaner. Alla nivåer simultant. Kanske oöverblickbart. Oändligt. Såsom universum. Eller mikrokosmos. Och så himla intressant att försöka bringa ordning och mening i allt detta till synes kaos!

Barry Karlsson 2023-12-14

LeDoux advocates for a cognitive neuroscience that includes social cultural community with biological and neural survival mechanisms. His model is an intertwining of four realms:

Biological Realm This sphere encompasses the basic life processes that characterize all living beings. It includes processes such as metabolism, reproduction, and genetic transfer. Biology studies how these processes function in everything from simple unicellular organisms to complex multicellular organisms like humans.
Neurobiological Realm This sphere focuses on the nervous system and its role in regulating the body's functions and behaviors. It includes the study of how nerve cells (neurons) communicate with each other, how they form networks, and how these networks affect everything from basic bodily functions to complex behaviors and cognitive processes. Some of these processes are very rapid, and we discuss processes that are sometimes shorter than 50 ms.
Cognitive Realm This sphere deals with the mental processes behind thinking, learning, memory, attention, perception, language, and problem-solving. Cognition includes the internal processes that enable us to process information, form knowledge, and understand our world.
Conscious Realm This sphere is related to consciousness, i.e., our subjective experience of the world and ourselves. It includes our ability to be aware of our thoughts, feelings (arousal), memories, and experiences and to interact with them based on our previous memories and experiences, creating new conditions with new prospective memories.

The evolutionary perspective is not always prominent in other theories of consciousness and cognition, and given their methodological 'well-digging paradigm', they are often focused on isolated aspects such as biology, psychology, or consciousness taken separately.

In The Four Realm model, LeDoux attempts to weave together these coexisting realms to provide a more dynamic understanding of humans and their existence. He emphasizes how these realms are mutually dependent. This challenges other more traditional, hierarchical approaches where, for example, biological processes have been seen as more "basic" and other aspects more as superstructures – here he also delivers criticism against Paul MacLean and the theory of "the Triune Brain" and other corresponding ideas about the "reptilian brain" – as if these "older" parts of the brain had been isolated developmental stages and part of an impulsive ongoing primitive behavior, which in popular psychology still explains asocial actions, but which in reality have evolved dynamically and integrated with the rest of the added human neural network. Not even reptiles themselves have a corresponding "reptilian brain" from an evolutionary perspective of X million years….

But above all, he is critical of the idea of reducing humans to their behavior and where higher psychological processes are only explained in terms of neurobiological or biological processes. Instead, LeDoux emphasizes the symbiotic interactions between the levels.

Humans are executive beings whose planning brains think (predict) the future with the help of representations, language, and goals. An organism that acts and organizes life by predicting about where it is going. Living in a pragmatic unconscious now-flow is flexible, but also devastating if we cannot adjust to experiences and consciously planned planning to create new adaptive living conditions. If we do not adjust to changes, such as in traffic, or trying to understand what someone is saying, even immunologically within a few milliseconds within the biological sphere, then the ability to survive decreases. Or how the brain meets sudden losses by neurobiologically and cognitively updating its episodic memories. Sometimes it is critically difficult to predict, such as in shock states at sudden death in accidents, but meeting new situations with a pre-understanding of what is to come (prediction) facilitates the system's ability to survive.

LeDoux challenges traditional psychological and philosophical concepts such as 'self' and 'personality'. What does it mean to be human? All life, including human consciousness, is physical and all living things have a biological existence. There is no dualistic sphere with a soul or psyche that governs a separate body, but our existence is explained through the four intertwined realms of existence. Consciousness and brain functions are integrated with all other functions of the body.

These intertwining life processes and realms shape our existence as humans, this from the basic biological to the most complex phenomenological aspects of consciousness and self-awareness. LeDoux draws a line between the living vs chemical processes, where various information mathematical theorists have developed so-called "pan-psychic" models such as that even matter would have primitive forms of "consciousness". Instead, it's about life – the living – the very intentional (conscious or non-consscious) movements. Perhaps one could call the movement a "will to live", but perhaps more as a survival reflex…. But there is nothing mystical about the living. Not magical either. Probably not deterministic in its most square sense – LeDoux is cautious when discussing determinism – and does not believe in any predetermined fate in a moral metaphysical sense. And finally, he discusses very briefly and critically even artificial intelligence and machine learning, which are a form of prediction machines – but still not nearly as much as the human prediction ability.

At times this book is not that accessible. But sometimes also fantastic where he does not hesitate to repeat old hat to then immediately put these in his complex context. The theory of four realms may not seem so terribly sophisticated at first glance – anyone can seem to think of this... 😊 – but what LeDoux actually does is that he puts the model in a scientific knowledge perspective, slams on with facts and empirical research – so the model is not some random made-up that can be chatted about in a pub, but on the contrary, an emerging knowledge soil that requires proper reflection.

If not scientific, the book is extensively complex. It requires a well-read reader. But a truly interested layman can sort and choose what is relevant. And given one's own sorting ability, the book can even become quite easy to read. So don't fear the complexity! And as from researcher to researcher or other collegial experts, LeDoux finally turns with a number of well-delivered new questions – read them, I'm not going to sort them out, this is not a cheat sheet for couch potatoes: research is a demanding craft.

Everything ultimately boils down to a question of responsibility. To be human. And that humans, with our consciousness and our executive abilities, that we can plan, implement future projects, and that we have prospective memories where what we assume will also really happen, that something we long for, or to build machines, to cure diseases, to go to the pub, or just to eat well and enjoy life.

That humans develop in the power we have done, is with the ability to cooperate and gather experience and reflect on ourselves and our existence. It is not competition and elimination that moves humanity forward, but cooperation.

This intertwines us not only biologically, but also socially and culturally, in our future-creating life narratives, which also means that we experience a personal identity in the light of everything we encounter daily, with all expectations and prediction errors, such as when things don't go as planned, as when we have to adjust, straighten out mistakes, adapt to everything, such as from itching, to digestive problems, to tongue movements, to all missteps and miscalculations, to fallacies and diseases and loneliness and longing and happiness and love and sorrow.

We are our body and we are our experiences and future plans. All levels simultaneously. Perhaps unmanageable. Infinite. Like the universe. Or the microcosm. And so terribly interesting to try to bring order and meaning to all this seeming chaos!